Precis allt man inte ska säga, som jag sa

• På ett av mina jobb är det väldigt många religiösa som jobbar. Jag satt tillsammans med två av dessa killar och började prata om födelsedagar. Den ena berättade att han fyller år den 24 december. "Åh, samma dag som Jesus!" sa jag, så klart. Det blev helt tyst. Jag vet dock inte om det blev tyst för att det var opassande att ta upp Jesus med två kyrkmänniskor, eller om det blev tyst för att de, till skillnad från jag, vid det här tillfället visste att Jesus föddes den 25:e?
• Jag svängde ju tidigare runt mycket på gayställen med mina bögkompisar. Vid ett av dessa tillfällen sprang jag på en gammal klasskompis från högstadiet. Dialogen löd:

- Men hej Tove!

- Hej Fanny!

- Vad kul att se dig! Vem är du här med?

- Jag är här med några kompisar.

- Jaha, vad trevligt. Är Sofia här också?

- Nej, hon är hemma med sin flickvän.

*Tystnad*

- Jaha! ...det var otippat... har hon, liksom... varit ute länge?

- Eh, ja...

- Mhm, mhm. Och, eh... och du? Är du också...

- Ja, det är jag.

- Jaha... ja, det kanske jag hade gissat först.

- Mm, folk brukar säga det.

- A, men ha det så trevligt då, och hälsa Sofia!

- Ja, det ska jag, ha det bra.

Tummen upp Fanny, du lyckades liksom klämma in alla sätt man inte ska reagera på i ett enda enminutsmöte. Bra-vo, det krävs talang för det alltså!

• Jag argumenterar fortfarande över huruvida mottagaren av detta sms kanske var lite för känslig, men i alla fall: jag höll på att rensa min telefonbok från gamla nummer. Jag hade numret till en tjej i min gymnasieklass och satt och velade över det. Jag gillade henne, men vi umgicks inte privat under skolåren, hade mest gemensamma vänner som vi hängde med, och vi hade inte hörts på ett år. "Äsch, henne kommer jag väl aldrig träffa igen" tänkte jag och raderade numret. Dagen därpå fick jag ett sms från just den tjejen som frågade om jag ville ses. Jag tyckte att det var ett så otroligt lustigt sammanträffande, så mitt sms-svar blev: "Hej! Gud vad lustigt, jag raderade ditt nummer igår, och nu hör du av dig. Det vore jättekul att ses! Du kan väl höra av dig om du är i Stockholmstrakten? Kram." Jag fick inget svar på sms:et, någonsin, men jag fick höra av Malin som träffat den här tjejen på en fest att hon hade blivit jättestött och sagt att det verkade som att jag inte ville träffa henne, för varför hade jag annars raderat hennes nummer? Lite överkänsligt kanske? Men jag förstår ändå... på ett sätt
• När jag jobbade på McDonalds fanns det hela tiden en underchef som stationerade ut folk och hade "den styrande handen" så att säga, och idag var det en kille som hette Alex. Seriöst mindervärdeskomplex, han var så sjukt arrogant och en riktig översittare. Alex stod och skötte pommes frittesen och så var vi tre kassatjejer på plats, varav en tjej gick och packade upp saker. Helt plötsligt kommer jättemycket folk och våra två köer blir jättelånga. Tessan - som Alex tyckte mycket om, till skillnad från mig - hade slutat packa saker och stod nu och snackade skit med Alex. Medan jag och Madde sprang fram och tillbaka för att serva så fort som möjligt stod de och hade kafferep, och jag blev så pissed att jag hade kunnat strypa Alex. Precis när jag ska bort och hämta pommes säger Tessan "oj, jag kanske ska ta kassa!" och går och ställer sig. Jag borrar blicken i Alex och frågar "är det okej om jag också står här och snackar skit istället för att ta kassa?". Han såg lite överraskad ut, sen sa han "visst! Vad vill du prata om - vädret eller?". Jag blev inte månadens medarbetare.
• Jag lade upp "Viasat är nog skönaste stället just nu" som status på facebook, och fick en tumme upp av en av mina chefer på ett annat ställe. Oops... dumt när man är frilans kanske?