Så vet du att du kommit till en bygd/håla

• Det finns inga trottoarer
• Alla brevlådor står ihopklämda tillsammans precis vid vägen
• Affärerna har inga namn, de heter bara "café" eller "sportkläder"
• Det är riktiga vägskyltar till de mest bisarra saker. I någon håla man passerar på väg till Oskarshamn står en jättestor skylt med titeln "godisbutik" vid vägkanten. Även godisbutiken ligger vid vägkanten, precis tvärs över vägen från skylten, så jag undrar om skylten verkligen behövs? Borde inte den 5x5 meter stora skylten där det står "SVERIGES STÖRSTA GODISBUTIK!" på husväggen räcka?
• Mackarna har inga butiker, det är bara pumpar under ett tak
• Det finns knappt några rödlysen
• Ungdomar driver planlöst omkring och ser grymt uttråkade ut

Min ständigt ironiske vän Johns hat/kärleksförhållanden

• Martha Stewart
• Bengt Frithiofsson
• Steffo Thörnqvist
• Mariah Carey

Bland det godaste jag vet

• Körsbärstomater - det är ju fan omöjligt att bara ta en
• Rå potatis - mycket praktiskt att tycka om, det är extremt lättlagat
• Saltlakrits - beroende
• Vinäger - tills att det bränner i munnen...
• Mozzarella med tomat och basilika - klassiker!
• Rå köttfärs - jo, på riktigt
• Biff - en riktigt stor, fet, blodig biff. Mmm!
• Råstekt potatis med äggula - mums!
• Makrill i tomatsås - mamma blev tokig på mig när jag bodde hemma för att jag käkade upp alla burkar så fort hon ställt in dem i skåpet
• White russian - inte för stark, det ska bara vara lite zing i den
• Choklad- och apelsincupcakes - brukar vanligtvis inte vara jätteförtjust i kombinationen, men detta är asgott
• Kladdkaka!
• OOOOOOOOST - förbjuder mig själv att köpa hem. Om jag skulle bli fet av något är det av ost. Så gott!
• Knäckemacka med ett en centimeter tjockt lager stark ost, sedan senap, därefter rökt skinka och sist skivad tomat. Yaozah!
• Naturell, sur yoghurt - standardfrukosten med müsli sedan 12-årsåldern. Det enda jag verkligen saknade i Tanzania

Det är ett faktum

Jag har påbörjat min otrohetsaffär mot Fancys listor:

http://www.ingetsexmenenstad.blogspot.com/

What gives me away

Jag skulle kunna gå ut på stan och lägga en förmögenhet på en chic Givenchy-klänning och ett par Jimmy Choo's. Köpa ett par solglasögon från Dior och äta en svindyr lunch var man nu äter det i en så medioker stad som Stockholm trots allt är, även om jag älskar henne. Men vilken fasad jag än sätter upp medan jag är ute och visar mig, finns det saker som alltid kommer visa mitt sanna jag: jag bryr mig inte.

• Tård - mitt största hat/kärleksförhållande. Utöver att han är skitig, saknar en list och är en kombi, är han dessutom enormt stökig inuti. Det enda classy med Tård är Vivaldi-skivan som sitter i spelaren
• Min inredning. Förhoppningsvis på bättringsvägen nu när jag köpt ett nytt och - dare I say - skitsnyggt soffbord samt en ny soffa. Keep in mind att du förmodligen kommer att tycka att båda är, tja, tacky. Jag har tacky smak, jag vet. Just nu dock är min lägenhet hysteriskt fult inredd. Hälften är från IKEA, lite är felmonterat och ingenting matchar något annat
• Mina skor. Jag har stött på många som sagt att man kan se på folk vad de är för typ av människor beroende på hur väl de sköter sina skor. Well... om man ska döma på det sättet är jag Hitler. Skor blir skitiga, det är oundvikligt. Varför ska jag tvätta mina vita tygskor när jag bara kan köpa nya för 99 kronor när det gått hål i sulan? Dessutom har jag halva inne hos emo-kidsen då jag tycker att tygskor och Converse är snygga slitna
• Mina lister. När Malin köpte sin lägenhet berättade hon upprört att tjejen som bodde där innan inte hade torkat av listerna på fönsterdörrarna. Det var en riktig flämtar-och-pustar-och-utslag-med-armarna-beskrivning. I couldn't care less. Förutom att jag föreslog att hon bara skulle ta en trasa och dra av där hon tyckte att det var dammigt, berättade jag för henne hur jag liksom inte ens ser sånt där, och ännu mindre bryr mig om det. Därefter har referensen "som Fanny och smuts" blivit flitigt använd när vi talar om till exempel att killar inte svarar på sms. De vet att andra gör det, men det är så långt ifrån dem att de inte ens tänker på det själva

Saker jag funderar över just nu:

• Jag förstår varför killar skiter i att fälla ner toasitsen hemma, men på jobbet?? Dude, bara för att du inte vill ta i sitsen betyder inte att jag vill göra det. Manners, tack!
• Jag undrar om jag bara har en torka, eller om jag är out of lists. Funderar på att halvpensionera Fancys listor och börja knacka en vanlig blogg vid sidan av. Men det känns så sorligt...
• Jag har fått hela familjen att börja träna för Stockholm triathlon den 29:e augusti. Frågan är: kommer jag verkligen att klara det? Sprang ca 3 km igår (visserligen på detta urusla underlag) och jag ville dö, det var så jävla jobbigt. Men det är också därför jag vill göra triathlon, då har jag ju ett mål som motiverar mig. Ska bli spännande att se hur det går
• Finns det någon snygg bokhylla där ute som väntar på mig? Jag har letat på blocket och bara kommit fram till detta: det finns många, många fula möbler

Tillägg: "vintervurpor"

• Yes, min fjärde vurpa är ett faktum. Jag klarade en hel parkering med blankis, men sen när jag skulle ut ur den nya OB-bussen utanför Fryshuset igår var dörren lite trög, så jag knuffade lite. Dörren gled upp, och det var ganska synd, för min fot stod precis på den hala avsatsen och jag dunsade på rygg och kanade ut för hela metalltrappan på en sju, åtta trappsteg. Trappstegen var dessutom sådana som har "antihalknitar" (komiskt nog) så det är som uppbända metallbitar på hela trappstegen. I början av fallet tänkte jag verkligen "nej, inte en trappa! Inte den här trappan!". Sen låg jag i en hög bland alla kablar på marken och pekade på vår TOM (tror att det står för technical operational manager) Badilla - som precis kom - och tjöt "det är ditt fel, Badilla, allt är ditt fel!"

Vad jag längtar efter med sommaren

• Att inte vara ful längre. Hyn är åt helvete, håret likaså, man är blek och torr, enligt mina händer är jag 64 år gammal, så spruckna och rynkiga är dem
• I kombination med kroppen kassa skick p.g.a. brist på vitamin D, genererar kläderna en stark fulhet. Man prackar på sig lager av sina icke-varma, men däremot snygga kläder, men att kombinera för mycket blir aldrig bra - antal snygga outfits i vinter: förmodligen 2. Trots att man har lager på lager fryser man ändå, och jag bara längtar tills att jag kan ha mina vita, låga tygskor igen
• Att inte behöva ha strumpbyxor under kjolen. Utöver att det är skönare utan dödar sömmen på foten mina tår totalt när det är så kallt, den trycker forcerat bort de sista dropparna blod ur mina arma tår
• Att inte behöva glida omkring i en JÄTTESTOR jacka. Jag känner mig som en buffel och har ner saker hela tiden
• Att kunna köra och parkera obehindrat
• Att inte bli omotiverad till att gå ut på grund av vädret

Vintervurpor

Som jag muttrade för mig själv när jag låg raklång på backen fem meter från porten imorse: three is the charm...

• Första vurpan kom med den första snön. Det var ute på parkeringen. Jag var på väg till tidningsinsamlingen med två blytunga papperskassar när helt plötsligt ena foten stack fram i en jävla fart. Det är så lustigt hur mycket man hinner tänka. Jag insåg snabbt att det inte skulle vara lönt att försöka hålla mig på benen och gick stenhårt in för att landa så smärtfritt som möjligt. Därför ställde jag ner kassarna, tog stöd med händerna på dem och liksom la mig ner på rygg, allt inom loppet av en sekund. Det var garanterat den mest graciösa vurpa jag kommer att ha genomfört i mitt liv. Som extra bonus, eftersom ungefär 35 lägenheter har fönster mot parkeringen, ställde jag mig upp och sträckte upp händerna i luften som gymnaster gör, sen bugade jag två gånger innan jag fortsatte
• Den andra vurpan var bara för en vecka sen. Jag var bakis och hade redan där ett ganska kasst balanssinne, dessutom var jag dum nog att sätta foten på en sån där liten backe som snön bildat från trottoaren ner till vägen. Swung sa det så var min högra fot till vänster om mig och jag dunsade ner på högra höften. Mamma gick lite bakom mig och blev helt hysterisk. Jag frågade varför hon blev så rädd, det är ju bara en vurpa, och hon sa att hon blev orolig för att jag låg kvar. Men vad ska jag göra då? Det är ju inte så att man brakar i backen och snabbt som Jackie Chan drar en sån där flipp där de sätter händerna på varsin sida om huvudet och liksom slänger sig upp på huk. Man ligger ju kvar en stund och tycker synd om sig själv. Inte nog med att mamma blev orolig, hon skulle dessutom gå och trycka på min onda skinka hela vägen till bilen. Jag fick brotta bort henne med intyg om att jag kunde klämma på min skinka alldeles själv
• Tredje vurpan kom som sagt i morse. Väldigt lik den andra, fast den här gången på vänster höft, och jag kom upp rätt snabbt. Jag kände mest hur skönt det var att ingen var där. Finns det någonting värre än när man dragit omkull och någon kommer fram och frågar om det gick bra? Vad ska man svara? "Definiera bra - ingenting är brutet, men min svanskota känns som att den gått i tusen bitar. Är det bra?". Jag vill snarare dra en ömka-mig-själv-harang, mina är i världsklass, men det måste ju falla in under kategorin "skämta med främlingar" som ju är ett stort no-no. När de blir oroliga är det ju ännu värre, man försöker att skämta bort det, men de fortsätter att se på en som att man blivit diagnostiserad hjärncancer, så man harklar sig och tar sig lite om ryggen och säger att nej, det gick bra - tack. Sen är det också så lustigt vad man tänker. Cykelvurpan i somras kom ju av att jag skulle dra ner min kjol. Första tanken var "fuuuuuuck, vad ont det där gjorde", andra tanken var "gud, jag kommer inte upp" och tredje tanken var "hur mycket av mina trosor flashar jag nu?"
• 17/3: Yes, min fjärde vurpa är ett faktum. Jag klarade en hel parkering med blankis, men sen när jag skulle ut ur den nya OB-bussen utanför Fryshuset igår var dörren lite trög, så jag knuffade lite. Dörren gled upp, och det var ganska synd, för min fot stod precis på den hala avsatsen och jag dunsade på rygg och kanade ut för hela metalltrappan på en sju, åtta trappsteg. Trappstegen var dessutom sådana som har "antihalknitar" (komiskt nog) så det är som uppbända metallbitar på hela trappstegen. I början av fallet tänkte jag verkligen "nej, inte en trappa! Inte den här trappan!". Sen låg jag i en hög bland alla kablar på marken och pekade på vår TOM (tror att det står för technical operational manager) Badilla - som precis kom - och tjöt "det är ditt fel, Badilla, allt är ditt fel!"

Fanny full sammanfattas:

• Flipperkula
• Helikopterdans
• Sjuka påhitt. Inte ens roliga, som att åka naken i en kundvagn ner för en backe - bara absurda påhitt
• Kärleksförklaringar
• Ner-på-huk-sen-put-med-rumpan-på-väg-upp-dans (storfavorit på r'n'b-golvet efter ett par fishermans)
• Sluddriga "djupa" konversationer
• Pussar och kramar
• Snubbel

Och sist, men ändå mest sammanfattande:

• Drägg