onsdag 13 januari 2010

Livets grädda

  • Att ligga ner. Hur ofta tänker du på hur skönt det är att ligga ner? Det är så gudomligt skönt. Jag tillbringade fem minuter i fosterställning i sängen idag och bara kände efter exakt hur underbart skönt det var att ligga där, inbäddad i billiga bomullslakan från Jysk med Mona-Lisa som motiv (vad var det som för fyra år sedan fick mig att tänka "ja, de här köper jag"?)
  • Åka på road trip. Jag skulle vilja påstå att detta är mitt favoritsätt att resa på. Undantaget att det är svårt att ö-luffa i Asien med en Audi A6 slår det alla sätt att ta sig runt på. PygmElin or no PygmElin - jag ska ut på en till trip nästa år. Fast det vore ju jävligt trevlig om pygmén kunde lägga ner "jag känner inte för att resa"-attityden tills dess
  • Torkskåp. Vilken bättre värme finns det än torkskåp? Möjligtvis stekas-i-solen-värme, men annars tror jag inte att det finns mycket bättre. Man är lite frusen, det är självklart en riktig skitdag eftersom du tillbringat tre timmar med att springa upp och ner till tvättstugan. Och så är det bara det sista, att plocka ihop skiten och ta med den upp igen. Men då är det annorlunda, för då är kläderna alldeles varma. Man tar dem i famnen och gosar lite med dem och känner värmen direkt omsvepa ens händer och armar. Och så om man är ensam kan man ställa sig i öppningen till skåpet och låta de sista puffarna med varmluft puffa stilla på en. Mm...
  • Att vila när man tränat riktigt hårt. Det är så underbart, man har kämpat och tagit i för allt vad livet är värt, och så får man sätta sig ner och luta ryggen mot väggen, vila armbågarna mot knäna, luta pannan mot armarna och flämta rakt ner i golvet medan man långsamt känner hjärtat slå mindre och mindre hårt och andningen blir mer och mer regelbunden. Underbart...
  • Körsbärstomater. Jag letar ständigt efter saker som är värt det. Jag är en sån människa man inte gärna diskuterar livet med, för jag tror inte på någon mening, jag analyserar allting för mycket och dessutom tycker jag att all dötid som man lever igenom är så absolut värdelös, tråkig, deprimerande och irriterande att jag hellre skulle förlora alla mina lyckliga minnen och stunder för att bara aldrig få ha fötts över huvud taget. Jag tror inte att någonting hittills har varit värt att leva för (på riktigt leva för, känna att all skit och dynga är värt för att få uppleva just detta). Men körsbärstomater står faktiskt farligt nära att vara nummer ett på min lista

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar